Oktober - Kroppen

Så nu har vi i augusti och september lyft våra tankar och känslor. Nu har vi vår tredje nivå kvar -kroppen!

Jag skulle vilja börja detta avsnitt med ett citat:

Om vi skulle se mänsklighetens historia som ett dygn var vi jägare och samlare fram till 23:40. Vi blev industrialiserade 23:59:40, alltså 20 sekunder före tolvslaget och digitaliserade, alltså uppkopplade till internet, först 23:59:59! Så sett utifrån detta perspektiv är inte vårt liv som jägare och samlare så långt borta.

Detta är hämtat ur Anders Hansens beskrivning i sin bok ”Hjärnstark” och jag tycker att det är en så bra beskrivning på hur kroppen lever i en annan tidsålder och också reagerar därefter. Detta kan hjälpa oss att förstå kroppens ibland konstiga och icke hjälpsamma reaktioner.

Kroppen har, enkelt förklarat, två system och jag misstänker att du hört talas om lugn-och-ro- och kamp-och-flykt-systemet. Dessa system är icke-viljestyrda vilket innebär att de aktiveras automatiskt.

Om vi nu tar oss tillbaka till livet som jägare och samlare på Afrikas savann så fanns det i stort sett bara ett hot och det var vilda djur. Detta innebär att när hjärnan idag signalerar hot så kommer kroppen svara utifrån att det är ett vilt djur och förbereda oss på strid genom att rusta oss för kamp, flykt eller spela död.

Kroppen har liksom inga egna ögon utan går helt och hållet på de biokemiska signaler som sänds ned från hjärnan till kroppen. Och här kommer nästa krux. Det är nämligen så att dessa biokemiska signaler gör ingen skillnad på om det är någonting som jag faktiskt upplever eller något som hjärnan endast tänker. (Fastnar du lätt i oro för framtida händelser? Tips! Se min video: https://www.youtube.com/watch?v=X10-9wcqN3M)

Vad innebär då det här? Jo, det innebär att samtliga hot som du upplever kommer, av kroppen, tolkas som ett vilt djur. Det spelar ingen roll om det är oro för att missa bussen, hålla föredrag, om sonen kommer hem i tid eller inte. Kroppen kommer se alla dessa hotsignaler som vilda djur och därefter på en hundradels sekund rusta dig för kamp, flykt eller spela död. Allt detta för att säkra din överlevnad.

Vad är det då som sker i kroppen? Nedanstående reaktionen sker i olika grad och i olika utsträckning hos olika personer. Vissa av symtomen kan vara obehagliga och rent av skrämmande men samtliga är helt ofarliga och utifrån kroppen helt nödvändiga för din överlevnad.

Stresshormon adrenalin, noradrenalin och kortisol utsöndras för att aktivera vårt larmsystem och öka vår vaksamhet.

Adrenalin –kickar igång oss vid fara, fysiska utmaningar, psykiskpress, ilska m.m

Noradrenalin – viktig för vår vakenhet, skapar entusiasm, optimism samt höjer vår koncentrationsförmåga.

Kortisol – aktiverar vår överlevnadsinstinkt och gör att vi stänger av fysiskt och mentalt.

Vi har också ett mentalt alarm där vår uppmärksamhet zoomar in mot det hjärnan varnat för och tankarna säger ”det här är farligt, du måste åtgärda det - nu!!”

Blodsockret stiger för att ge kroppen mer energi

Flera av kroppens muskler spänns då kroppen gör sig redo för strid. Vi kan få en känsla av anspänning vilken kan leda till spända axlar, värk eller smärta samt darrningar och skakningar.

Hjärtat arbetar snabbare och kroppen omfördelar blodet till våra stora muskler såsom armar och lår för att öka vår fysiska förmåga, rusta oss för kamp eller flykt. Men vi kan ofta uppleva hjärtklappningen som skrämmande.

Ytliga blodkärl drar ihop sig för att skydda kroppen vid ett eventuellt ytligt sår. Detta gör dock att huden kan bli blek och kall. Vi kan känna stickningar, domningar. Även blodets kapacitet att leverera syre minskas vilket leder till att hjärnan får en, marginell och helt ofarlig, nedsättning av syre. Nedsättningen kan dock leda till symtom såsom; yrsel, förvirring, andfåddhet, torr mun, svårt att svälja, huvudvärk, overklighetskänslor eller tunnelseende. Det är vanligt att det känns som om man är på väg att svimma under en ångestattack däremot är det ovanligt att detta händer p.g.a. det förhöjda blodtrycket.

Andningen blir snabbare s.k. hyperventilering samt att våra luftvägar vidgas. Detta för att öka syretillförseln till lungorna och därmed till blodet. Detta sedan för att förse våra vävnader med syre för att vi ska kunna agera snabbare samt att förbränna det ökade blodsockret.

Vid hyperventilering uppstår en obalans mellan syre och koldioxid där det i blodet finns ett överskott på syre samtidigt som det i kroppens celler finns ett underskott. Denna obalans kan i sig ge upphov till bröstsmärtor, att hjärtat slår oregelbundet eller hoppar över ett slag samt svårigheter att tänka klart. Paradoxalt nog kan en ökning av andningsfrekvensen ge en känsla av att inte få tillräckligt med luft vilket kan leda till känslor av att kvävas eller att vi upplever smärta/tryck över bröstet.

Ökade svettningar för att kyla ned kroppen samt göra det svårt för en eventuell angripare att få tag i oss.

Utvidgning av pupillerna för att släppa in mer ljus. Kan dock ge symtom såsom oskarp blick, se suddigt och få prickar i synfältet.

Matsmältningen och salivutsöndringen avstannar/avtar. Detta sker då blodet förflyttas från matsmältningssystemet in mot de större muskelgrupperna. Detta kan leda till muntorrhet, illamående, tyngd känsla i magen, diarré eller förstoppning.

Generell aktivering av hela kroppen fysiskt och psykiskt för att förbereda kroppen så gott det går inför det upplevda hotet. Aktiveringen kan göra att vi känner oss varma eller uppvarvade och beteenden som karaktäriseras av kamp eller flykt; irritation, otålighet, aggressivitet och fientlighet framträder.

Kroppen utsöndrar endorfiner för att minska känslighet för smärta.

I dagens samhälle så kan vi uppleva dessa reaktioner som skrämmande då dagens ”hot” sällan kräver kamp eller flykt utan kanske snarare att vi är lugna för att t.ex. kunna prestera. Men istället så kanske vi märker att vi darrar, svettas och rodnar. Ofta kan vi bli förargade på våra symtom eller t.om. rädda när hjärtat dunkar hårt i bröstet och vi upplever att vi inte får luft.

Det är inte ovanligt att vi, för att slippa detta symtom, börjar undvika saker som vi märker triggar dem för så skrämmande kan de faktiskt vara. Oro, ängslan och stress kan vi ofta hantera men när systemet växlar upp mot ångest och panik så är det inte lika lätt.

Vanligt är att vi försöker lugna oss genom att tänka oss lugna och undvika känslan som vi talat om tidigare. Jag kommer nu skriva det kanske absolut viktigaste denna månad:

Känslan av trygghet hittar vi aldrig i huvudet – den finns alltid i kroppen.

Alltså, vi kan inte tänka oss lugna. Vi behöver istället förankra oss ned i kroppen. Lite så som vi började i månad 1. Här har vi vad jag tidigare menat med att lugna sig, vi måste ned i kroppen.

Inte helt överraskande så är vi tillbaka till andetaget. Om du ser på tabellen ovan så finns det få saker där vi kan påverka. Det finns faktiskt bara en sak och det är just andetaget. Likväl som det kan flyttas upp automatiskt till bröstet för att signalera hot. Likväl kan vi styra det ned till magen för att istället sända signaler om att ”det är lugnt”. Lär dig mer om andetaget här: https://www.youtube.com/watch?v=O6XWBBBdU1c&t=2s

Återigen använder vi vår medvetna närvaro och ställer oss utanför det som sker. ”jag är rädd för att missa bussen imorgon”, ”jag står inför 100 personer och ska hålla föredrag”. Jag förstår att min kropp reagerar som den gör, men det är inte hjälpsamt för mig i dagsläget. Jag väljer istället att lugna mig. Jag minns att känslan av lugn alltid finns i kroppen och knyter därför åter an till kroppen. Jag känner mitt andetag i magen och låter min uppmärksamhet följa det i några andetag och känner hur min andning saktas av. Jag uppmärksammar min kropp mot golvet, andra kontaktytor och känner in; vad behöver jag för att lugna mig nu?

Försök här att arbeta vidare med dina sinnen:

Hörsel – kanske finns det någon musik/ljudfil som gör dig lugn?

Syn – vi kan visualisera en trygg plats, eller om det är möjligt, gå ut i naturen. I naturen finns det naturligt läkande faktorer som vi kan dra nytta av. Du kanske t.ex. har hört talas om skogsbad?

Känsel – vi kan massera våra händer, tinningar, ta ett varmt bad.

Lukt – tända t.ex. doftljus eller brygga en god kopp te eller kaffe

Smak – låta oss äta något som lugnar och då inte trycka i oss för att inte känna utan äta för att ta hand om oss i det vi känner.

Ofta stressad? Din andning kan du arbeta med aktivt under dagen. En enkel övning är:

Ta ett djupare andetag. Tänk att du andas in till en punkt under naveln.

Håll andan i 3 sekunder (räkna tyst för dig själv)

Släpp sakta ut luften och känn samtidigt hur du slappnar av i kroppen.

Låt nästa andetag komma automatiskt och märk om du andas med diafragman (att magen höjs). Behåll andningen i magen och fördjupa andningen under några andetag.

Upprepa gärna detta 10 ggr/dag.

Så denna månad handlar om att knyta an till kroppen. Att låta tankar komma och gå och känslor att landa mjukt inom oss och vi kan ta hand om och härbärgera dessa genom att möta och lugna vår kropp.

Som vanligt önskar jag dig vidare stort lycka till på din fortsatta resa så ses vi i november igen!

Väl mött

/Sofia

Bild: Sofia Linder, följ henne på instagram: salongenskonst